Husen på Johan Enbergs väg byggdes mellan åren 1968-69 och är en Solnasiluett känd för dem som kört Essingeleden norrut. De karaktäristiska höghusen i 10 våningar balanserar på klipporna i en mjuk båge. Bakom dem sträcker det 300 meter långa, svagt böjda bostadshuset ut sig. Ljus och luft eftersträvades i både bostaden och stadsplanen. Husens form och områdets planering har givit i stort sett alla lägenheter del av den magnifika utsikten mot Stockholms innerstad och Ulvsundasjön.

På torget finns tunnelbanenedgång, butiker och ett parkeringsgarage vars storlek antyder 1960- talets osvikliga tro på bilismens framväxt. Från torget följer ett parkstråk huvudgatan in mellan det långsträckta bostadshuset och stjärnhusen. Längst ute på klipporna avslutas området av Porten, konstverket i förgylld brons av Björn Erling Evensen.

Området är ett utmärkt exempel på 1960-talets arkitekturideal. Här finns ingen direkt fram- eller baksida utan alla bor så likvärdigt som möjligt samt med mycket ljus och grönska. Långhuset var tänkt att bli det längsta huset i Sverige. (Dock finns inga uppgifter om att det faktiskt blev det.) Rekord skulle slås för att briljera med den snabba tekniska utvecklingen, samtidigt som den akuta bostadsbristen skulle byggas bort. Nya planeringsregler gynnade ekonomiska och strängt rationella lösningar i byggandet, allt utfört med samma förbehållslösa framtidstro. (Källa www.Solna.se)

Utförligare berättelse om föreningen och området, skriven av medlemmen Bengt Olof Engström till föreningens 10-års jubileum år 2010 hittas här.